
Dagens Nyheter January 26, 2003
Bush avvaktar Blix vapenrapport
By Per Jönsson
På måndagen presenterar FN:s vapeninspektörer sina första rapporter till säkerhetsrådet om sökandet efter irakiska massförstörelsevapen. Samtidigt fortsätter oförtrutet den amerikansk-brittiska militära styrkeuppladdningen kring Irak.
Den 27 januari hade kunnat vara dagen D, det datum då FN i praktiken skulle ge klartecken för USA att i spetsen för en kampvillig koalition dra i gång sin under många månader förebådade invasion av Irak i syfte att störta Saddam Hussein.
Men när svensken Hans Blix och egyptiern Muhammad el-Baradei, chefer för vapenkontrollorganen Unmovic respektive IAEA, i dag lägger fram sina första rapporter om Iraks vapenprogram inför FN:s säkerhetsråd lär resultatet bli magert. I varje fall magert nog att inte omedelbart utlösa krig.
Efter två månader och mer än 350 inspektioner på irakisk mark har FN:s vapeninspektörer alltjämt inte kunnat bekräfta Bushadministrationens övertygelse att Saddam Hussein i hemlighet tillverkar nukleära, biologiska, kemiska eller andra förbjudna vapen.
Såväl Blix som el-Baradei har öppet uttryckt missnöje med att Bagdadregimen inte varit tillräckligt samarbetsbenägen, särskilt vad gäller inspektörernas möjlighet att utan insyn eller avlyssning korsförhöra irakiska forskare och vapenexperter. Men i sina rapporter kommer de uppenbarligen att hävda att sökandet efter massförstörelsevapen hittills inte gett utdelning, trots upprepade besök vid av spionorganet CIA särskilt utpekade anläggningar.
- Både Blix och jag kommer att förklara att vi inte har några bevis för förbjuden irakisk vapenaktivitet. Så vi kommer båda att begära mer tid av säkerhetsrådet för fortsatt sökande, sade chefen för kärnvapeninspektörerna el-Baradei i helgen.
Hans Blix har på sistone hävdat att nästa rimliga kontrollstation bör infalla i slutet av mars enligt tidsplanen i en äldre FN-resolution för vapeninspektioner i Irak. Så länge kommer USA knappast att vilja vänta, även om Bushadministrationen de allra senaste dagarna har sagt sig acceptera viss extra tidsrespit för vapeninspektörerna.
Några veckors dröjsmål tycks för övrigt passa ihop med USA:s egen krigsplanering. Än så länge har man bara två nästan stridsberedda armédivisioner på plats i Kuwait, plus ett par fartygsbaserade marinkårsförband - den sortens styrkor som genomför själva anfallsoperationen på marken.
Men ytterligare två USA-divisioner och en brittisk (de berömda "Ökenråttorna") är på väg, och två amerikanska pansardivisioner förlagda i Tyskland har försatts i startläge.
I slutet av februari beräknas de amerikansk-brittiska styrkorna i Iraks närhet uppgå till 180.000 man, vilket enligt flera bedömare uppges vara mer än tillräckligt för att börja rulla mot Bagdad.
- USA kan starta med vad man har på plats nu och genomföra ett effektivt angrepp mot Irak. Men om man vill vara på den säkra sidan behövs det minst tre fyra tunga divisioner, och då krävs ännu någon månads uppladdning, säger exempelvis militäranalytikern Patrick Garret vid tankesmedjan GlobalSecurity.org i Washington.
Innan ett USA-lett markangrepp sätter i gång kommer Irak att utsättas för massiva flygangrepp under flera dagar, kanske veckor, med hundratals bomb- och attackplan baserade runtom i regionen och på minst fyra hangarfartyg.
Enligt en läcka till tv-kanalen CBS i helgen planerar Pentagon dessutom att redan första krigsdagen avfyra 300-400 kryssningsmissiler mot irakiska mål, fler än som träffade Irak under 42 dagars "Operation Ökenstorm" 1991.
Copyright © 2003, Dagens Nyheter